Undvik fällorna!

Offerrollen

I de allra flesta fall har en person som förlorat jobbet drabbats av omständigheter som han eller hon inte kunnat råda över. Det kan ha varit en företagsnedläggelse, en indragen avdelning, allmänna inbesparingar, ändrad teknik, organisationsförändringar eller annat som gjort att du som person blivit överflödig på din arbetsplats. Undantagsvis kan du som arbetslös själv ha haft del i uppsägningen. Oavsett orsak till arbetslösheten är det mycket lätt att bli besviken och bitter och ganska snart kommer känslan av att vara utsatt, att vara ett offer för omständigheterna. Följden kan då bli att man mer eller mindre ger upp och att man passivt ser tiden an och går och väntar på att någonting ska hända och att man överlåter ansvaret på andra. Ett annat sätt att uttrycka saken är att man hamnar i arbetslöshetsträsket.

En känsla som snabbt infinner sig efter att ha gått hemma ett tag är att man inte längre är behövd. Har du ett arbete har du också en plats att gå till varje morgon eller om du jobbar skift, varje arbetstillfälle. Dyker du inte upp och du missar att höra av dig kan du räkna med att någon kollega kontaktar dig. De vet att du behövs på arbetet och att din arbetsinsats bidrar till gruppens resultat. Du hör hemma någonstans på dagarna eller vilken tid på dygnet du jobbar. Att inte längre vara behövd är en mycket påfrestande upplevelse för alla som drabbas. Det gäller därför att så tidigt som möjligt vara medveten om mekanismen och försöka dämpa eller lindra dess verkan och de känslor som är förknippade med den. Fastnar man i offerrollen är risken stor att hamna i ett tillstånd av meningslöshet och att man tappar fotfästet i tillvaron.

Byråkrati och blankettraseriet

Inte blir nedstämdheten bättre av att man som arbetslös drabbas av den byråkrati och pappersexercis som råder hos arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan. För att ha rätt till a-kassa måste du som arbetslös skriva in dig i arbetsförmedlingens system. Du ringer till växeln som ligger långt ifrån din hemort eller besöker Job-centret på din arbetsförmedling. Efter viss väntan får du träffa en tjänsteman som tar emot och registrerar persondata och uppgifter om senaste anställning eller utbildning. Därefter får du en tid hos den tjänsteman som ska bli din handläggare.

När du så småningom väl sitter hos din handläggare får du finna dig i att översätta dina kompetenser och yrkeserfarenheter så att uppgifterna passar in i arbetsförmedlingens datasystem. Har du otur har du för många kompetenser och måste därför sålla bort några av dem, beroende på att systemet enbart klarar ett visst antal. Proceduren kan ta lång tid och för en nybliven arbetslös kan det kännas lite märkligt kanske. Förhoppningen var sannolikt att besöket främst skulle handla om ett samtal om arbetsmöjligheter.

När första besöket hos arbetsförmedlingen är avklarat skickas dina uppgifter till din arbetslöshetskassa för utredning om din rätt till ersättning. Tycker man att det tagit lång tid innan man fått träffa en tjänsteman på arbetsförmedlingen så är det inte mycket mot den väntetid som kan bli innan den första a-kasseersättningen kommer till brevlådan. Det är mycket som kan gå snett under handläggningen och bara att få fram ett giltigt arbetsgivarintyg kan ju stöta på bekymmer. När intyget är klart får man så småningom kassakort från a-kassan. Det gäller att man fyller i blanketten på riktigt sätt och har man frågetecken ska man snarast ringa någon av handläggarna, men räkna med lång väntetid i telefonkön!Till slut har du lyckats fylla i kassakorten och skickat i väg handlingarna och har du tur så har du fyllt i dem rätt. Har du missat någon detalj kan du lugnt räkna med att korten kommer i retur, vilket försenar handläggningen.

Jag får ofta höra av kollegor som nyligen blivit utan arbete att de har fått vänta väldigt länge på sin första utbetalning. Följden har då blivit att obetalda räkningar läggs på hög och situationen blivit förtvivlad. Personerna ifråga har ringt och försökt nå sin handläggare och efter viss väntan i kön fått olika besked. En vanlig och kanske berättigad förklaring är att ofullständigt ifyllda kassakort försenat handläggningen. Krångel med arbetsgivarintyg är en annan och brist på personal i kombination med stor ärendemängd hos kassan just den perioden är ytterligare en vanlig förklaring.

Oavsett orsak är det väldigt olyckligt att redan utsatta personer ska drabbas av försenad ekonomisk hjälp från sin arbetslöshetskassa. Jag menar en nybliven arbetslös har ju fullt upp med att försöka bearbeta den kris som uppstått och behöver verkligen inte någon ytterligare påspädning av problemen.

Därför är det viktigt när man börjar stämpla att se till att alla berörda parter, arbetsförmedlaren, tidigare arbetsgivare och handläggaren på a-kassan verkligen gör sitt jobb och behandlar dina handlingar så snart som möjligt. Ring hellre en gång för mycket än för litet. På så vis undviker man risken att hamna underst i högen eller i mappen för ej kompletta kassaärenden.

Samma resonemang kan i stort sett gälla för den som avbryter sin stämpling och går in i ett arbetsmarknadsprojekt och blir berättigad till aktivitetsstöd från försäkringskassan. I ett sådant läge blir det en övergång kan man säga, nämligen byte av huvudman för den arbetslöse. I stället för kassakort till a-kassan, blir det då att fylla en närvarorapport som ansvarig handledare eller konsult ska skriva på och som sedan ska lämnas till försäkringskassan. En rekommendation är att du som projektdeltagare själv lämnar in blanketten. Då vet du att den verkligen kommer fram i tid till försäkringskassan. Det kan även vara på sin plats att kontrollera att information har gått från arbetsförmedlingen till försäkringskassan så att inte ersättningen fryser inne för dig som arbetslös.

Fast i ekorrhjulet

Det är inte alltid lätt att komma med egna initiativ till förändringar av sin situation när man är i kontakt med a-kassa eller arbetsförmedling. Det kan rent av vara omöjligt att få igenom vissa uppslag, t.ex om man hittat en intressant kurs hos något utbildningsföretag eller på högskolan. En kurs som verkar vara mycket givande för dig som person och som skulle öka framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

Många gånger har jag hört av kollegor att deras a-kassa inte godkänner deras försök att börja studera. Motiveringen var då att personen ifråga inte skulle stå till arbetsmarknadens förfogande och kunde därför inte beviljas fortsatt a-kassa. Liknande läge har jag och andra arbetslösa som har aktivitetsstöd varit i när vi har haft en spännande kurs på gång och gjort förfågan hos arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har då nekat med motivering att utbildningen inte med säkerhet leder till något jobb.

Det är märkligt att a-kassor och arbetsförmedling är så stelbenta i sina bedömningar av läget. Arbetslöshetskassan borde inse att väldigt många skulle hoppa av utbildningen eller kursen om de får ett riktigt jobb. Det borde ju vara bättre att den arbetslöse har en meningsfull sysselsättning att hålla fast vid, som en kurs faktiskt kan vara istället för att gå hemma och vara helt sysslolös. Arbetsförmedlingen borde även den vara mer flexibel i sin hållning och inse att en kurs kan vara ett meningsfullt alternativ till arbete.

Man kräver alltså att kursen eller utbildningen ska leda till ett jobb för att kunna bevilja aktivitetetsstöd. Arbetsförmedlingen som så många gånger har startat upp kurser som inte i någon större grad givit resultat för deltagarna. Långt innan den började planera för kursen var kanske arbetsmarknadsläget sådant att det fanns ett arbetskraftsbehov inom en speciell bransch. När väl kursen är avverkad finns inte längre något behov och deltagarna står där med sin tvättade hals.

När däremot någon arbetslös kommer med egna initiativ till en intressant kurs så får han tummen ner. Inte bra. Detta kan leda till att personen ifråga tappar lusten att kämpa vidare och ökar på sin bitterhet.
Se länk till en intressant artikel i DN 2005-10-11.

Starta eget företag-fällan

Många som blivit arbetslös och som varit det länge börjar överväga alternativet att starta eget företag. De kan ha gått och närt en idé länge och väl och känner att nu är tiden mogen för att ta steget ut. Man ser naturligtvis möjligheten att både få något meningsfullt att göra på dagarna och samtidigt tjäna pengar.

Stor hjälp finns att få för dem som överväger att starta eget. Arbetsförmedlingen har särskilda handläggare som ger råd, kommunen har sin näringslivstjänsteman och i många fall nyföretagarcentrum, SAF finns alltid att rådfråga och slutligen Almi Företagspartner och Nutek som också förmedlar finansiell hjälp.

Periodvis får man gärna intrycket av att arbetsförmedlingarna i kontakten med arbetslösa lättvindigt ger råd om att starta eget företag och beviljar då starta-eget-bidrag.

Emellanåt är frekvensen av nystartade småföretag hög och det är i och för sig inget fel med det. Det är bara det att man ibland läser i tidningar om att andelen småföretag som inte överlever sin 1-årsdag är hög, alltför hög.

Det är ett stort risktagande man gör när man bestämmer sig för att starta ett företag. Långt ifrån alla gör nog tillräckliga analyser inför starten och har kanske inte heller den riktiga bäringen i sin affärsidé. Helgjuten marknadsanalys, vilja att arbeta i tid och otid, nätverk och kontakter, kunskaper i företagsekonomi och slutligen en säljande affärsidé m.m krävs av personen för att lyckas.

För många bär satsningen frukt om man har lämnat arbetslösheten bakom sig men för många blir initiativet ytterliga en sten i bagaget när företaget inte lönar sig och konkursen är ett faktum.

© Klas Hägglund, 2005

Illustrationer: Rune Hemström

Obs! Det går inte längre att lägga in kommentarer!