Tillbaka
 

Supporten

Nedan följer angelägna och vanliga frågor i samband med arbetslöshet. Här kan du få svar på frågor om a-kassan, om sjukskrivning och om jobb- och utvecklingsgarantin.

Har du som besökare tips på frågeställningar, kan du skriva till min mailadress: klas.hagglund@comhem.se. Kanske kan jag besvara dem, om inte kan jag hänvisa dig vidare till en a-kassa eller myndigheter där du kan få svar.

Att vara jobbsökande är ett heltidsjobb som arbetsförmedlare, coacher och politiker hävdar. Jobbet som arbetssökande innebär också många myndighetskontakter och med byråkratitillbehör och papperstrassel om jag får uttrycka mig så. Men håller man tungan rätt i mun och tolkar regler och anvisningar riktigt och fyller i blanketter på rätt sätt så har man kommit en bra bit på vägen.

 

 


Jag blir snart arbetslös. Vilka papper ska jag fixa fram? När ska jag kontakta arbetsförmedlingen?

Innan du gör din sista anställningsdag bör du göra klart med ett arbetsgivarintyg, som ska skickas in till din a-kassa. Prata med lönekontoret eller närmaste chef hos arbetsgivaren. Har du haft återkommande övertidsersättning, ska du se till att det framgår av intyget. Detta för att du ska få rätt ersättningsnivå från din arbetslöshetskassa. Om arbetsgivaren dröjer med intyget kan du kontakta ditt fack för hjälp. Är du inte medlem i facklig organisation får du ta hjälp av någon resursperson i din familje-, vän- eller bekantskapskrets. Har du eller har du haft flera arbetsgivare blir denna bit av a-kasseprocessen ännu viktigare. Om någon av arbetsgivarna inte skriver intyget fördröjer nämligen det handläggningstiden.

Du anmäler dig på arbetsförmedlingen redan den första arbetslösa dagen. Detta för att inte gå miste om någon a-kasseersättning. Du blir då inregistrerad som arbetssökande i arbetsförmedlingens register och uppgifter skickas sedan till din a-kassa.

Om du åter är arbetslös efter en tids arbete ska du skicka in intyg till a-kassan på allt som du gjort sedan du senast erhöll ersättning därifrån. Om det är mer än 365 dagar sedan du senast fyllde i en anmälan om arbetslöshet, eller om det är några uppgifter som har förändrats sedan dess, ska du även fylla i en anmälan och skicka in till a-kassan.

För dig som inte är medlem i a-kassa, men som för närvarande har jobb, rekommenderar jag att du så fort som möjligt går med. Detta för att du längre fram ska kunna få ut maximal ersättning vid en eventuellt kommande arbetslöshet. Du får kolla upp vilken kassa som har högsta resp. lägsta avgift, samt vilken som passar in på ditt yrkes- eller kompetensområde.

A-kassan

Arbetslöshetskassan är en omställningsförsäkring som ska ge dig ett ekonomiskt grundskydd under en begränsad tid vid arbetslöshet. Det normala är att en a-kassa är kopplad till särskilda yrkesområden och är knuten till en facklig organisation. Det finns drygt 30 a-kassor i Sverige och alla följer samma lagstiftning och har således samma regelverk. Storleken på medlemsavgiften styrs av hur hög arbetslösheten är eller riskerar att bli inom respektive a-kassas yrkesområden. Arbetsförmedlingen har rapporteringsskyldighet till
a-kassorna när det gäller arbetssökanden och deras uppstarter och pågående ärenden.

Grundregler när det gäller arbetslöshetsersättningen.

Du kan få grundersättning eller inkomstrelaterad ersättning för max 5 dagar i veckan.

Grundersättning kan du få maximalt i 300 dagar och till en maximal ersättning på 320 kronor/dag. Villkoret är att du varit medlem i a-kassan i 12 månader och inskriven på arbetsförmedlingen.

Undantag är Alfa-kassan som har en nedre åldersgräns på 20 år och inget medlemsvillkor, men arbetsvillkoret är ett krav, se nedan. Administrativ avgift på 24 kronor/ersättningsdag dras sedan vid utbetalningen.

Du måste dessutom uppfylla arbetsvillkoret enligt huvudregel eller alternativregel. Hur mycket du kan få i grundersättning styrs av om du jobbat hel- eller deltid under kvalificeringstiden. Kontakta din a-kassa för att ta reda på vad som exakt gäller för dig.

Grundersättning enligt exempel AEA - akademikernas erkända arbetslöshetskassa.

Förutom kravet på 12 månaders medlempsskap kan du få grundersättning i följande fall:

* Du är medlem men har varit medlem kortare tid än tolv månader. Du har under medlemstiden arbetat i den omfattningen att du uppfyller ett arbetsvillkor.

* Du är medlem men har varit medlem kortare tid än tolv månader. Du har arbetat i den omfattningen att du uppfyller ett arbetsvillkor men du har inte sex tillgodoräkningsbara arbetsmånader under medlemstiden.

* Du är medlem i AEA och har varit medlem i tolv månader, det vill säga du uppfyller medlemsvillkoret. Du har arbetat minst sex månader så att du uppfyller arbetsvillkoret men du har färre än sex arbetade månader inom medlemstiden.

Inkomstrelaterad ersättning kan du få i maximalt 300 dagar (450 dagar om du har hemmavarande barn under 18 år).Ersättningen till den som erhåller ersättning enligt den inkomstrelaterade ersättningen motsvarar 80% av tidigare inkomst under dag 1-200, 70 % från dag 201. Högsta dagpenningen är för närvarande 680 kr/dag. För att få den högsta dagpenningen krävs att man har haft en månadslön på i genomsnitt minst 18 700 kronor då ersättningen ligger på 80 % och 21 372 kr vid 70 % .

Ersättningsnivån styrs av om du jobbat hel- eller deltid under kvalificeringstiden. För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning måste ditt arbetsvillkor vara uppfyllt efter att du blivit medlem i a-kassan.

Först prövas om du uppfyller huvudregeln. Den säger att du under den föregående tolvmånadersperioden oftast direkt innan arbetslösheten (din så kallade ramtid), måste ha arbetat i minst sex månader med minst 80 timmar arbete per månad.

Om du inte klarar huvudregeln prövar vi alternativregeln som säger att du måste ha arbetat minst 480 timmar under sex månader i följd. Varje arbetad månad måste då innehålla minst 50 arbetade timmar. Exempelvis under period 1 juni - 30 november (ramperiod = 6 månader). Oavsett startdatum och slutdatum för vikariatet eller projektet så räknas ramperioden så.

Hur stor din dagpenning blir beror på:

  • vilken genomsnittlig arbetstid du har haft.
  • vilken genomsnittlig inkomst du har haft
  • hur många timmar per vecka du är arbetslös

Därefter räknas den ersättningsgrundande inkomsten fram och du kan maximalt få 680 kronor/ersättningsdag.

Glasklart, eller hur? Allvarligt skämtat är reglerna kring "stämpling" eller a-kassan väldigt krångliga och snåriga. Därför ska du ringa en a-kassa och räta ut eventuella frågetecken. Nedan följer länkar till de vanligaste a-kassorna.


Akademikernas a-kassa (AEA) - Telefon: 08-4123300, måndag till torsdag 9-16
fredag 13-16.

"Hos oss kan du som är yrkesverksam akademiker i Sverige vara medlem. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är anställd eller företagare, om du arbetar med människor eller teknik".

ALFA kassan - Telefon: 0771-55 00 99, tryck menyval: 3, måndag till fredag 8-12.

"A-kassan som är öppen för alla yrkesgrupper. Fristående från fackförbund, Betalar ut ersättning både till anslutna och till dem som inte tillhör någon a-kassa".

IF Metalls a-kassa: - Telefon: 0771-28 00 29 - ingen uppgift om telefontid vad jag har hittat.

A-kassan för dig som jobbar eller har jobbatinom den svenska industrin eller har jobbat inom storföretag som Volvo eller Eriksson. Även för dig som är eller har varit anställd på en bilverkstad eller exempelvis på ett glasbruk.

Kommunals a-kassa - Telefon: 0771-25 80 00, måndag till torsdag 9-15, fredag 9-12.

A-kassan för dig som jobbar eller har jobbat inom kommunal verksamhet eller inom landsting. För dig som är eller har varit anställdt på exempelvis sjukhus, äldreboenden, inom hemtjänst.

Unionens a-kassa - Telefon: 0770-77 77 88, tryck menyval 1 för ersättningsärenden, 2 för medlemsärenden, måndag till fredag 9-12, 13-15.

A-kassan för dig som arbetar eller har arbetat inom det teknik och kunskapsbaserade området av arbetsmarknaden och till dig som är eller har varit anställd tjänstemän vid företag inom handel, transport och övrig servicenäring.

Handelsanställdas a-kassa: - Telefon: 0771-666 333, måndag till fredag 8-16.

"Kassans verksamhetsområde är anställda inom detalj- och partihandel inklusive tjänstemän, folkrörelseanställda, cirkelledare, anställda inom Folksams säljorganisation i Sverige, frisörbranschen och därmed närbesläktade områden".

Lite tips inför kontakten med a-kassan

*Du kan redovisa tid över internet, vilket är väldigt bekvämt och i normalfallet går det snabbt. Du kan inte göra det före söndag kl. 18.

*Regelverket är krångligt och ibland är inte handläggarna bekväma med bestämmelserna. Var därför tydlig när du lägger fram dina frågor. Repetera och be handläggaren repetera/bekräfta vad ni kommit fram till.

*Fyll i dina kassakort noggrant. Ju tidigare och bättre du sammanställer din ansökan om arbetslöshetsersättning desto snabbare får du beslut och utbetalning. Länk till Aea.se

*Vid telfonkontakter: Var förberedd innan du ringer och skriv gärna ner dina frågor och gärna även följdfrågor på papper.

*Får du ett löfte om när utbetalning ska ske, eller att alla papper du skickat in är kompletta, kan du gärna ta namn på den handläggare du pratar med. Detta för att ha en referensperson längre fram i a-kassekedjan. Skriv gärna ner svaren på dina frågor. Likadant om du upplever att du blivit mindre positivt bemött när du ringer. Det kan ta skruv så att säga, på samma sätt som det kan göra om du begär namnet på närmast överordnad chef.

*En del a-kassor tar längre eller kortare tid med handläggningen, mest beroende på hur många arbetslösa medlemmar man för stunden har. Regelverket är detsamma för alla a-kassor, så där finns det ingen anledning till att väntetider blir kortare eller längre.

*Är du lugn och tillmötesgående när du ringer får du oftast samma bemötande tillbaka från a-kassehandläggaren, åtminstone är det min erfarenhet.

*Tänk på att det är a-kassans kundtjänst du kommer fram till när du ringer. Kundtjänstpersonalen har generella kunskaper om a-kassans bestämmelser. Är ditt a-kasseärende av mer komplicerad natur får du vara beredd på att även ringa en handläggare med fördjupade kunskaper.

*Som man frågar får man svar. Ställer du en snäv och mer exakt fråga får du ett liknande svar tillbaka. Fundera därför på innan du ringer hur du kan nyansera frågeställningen för ofta har en bestämmelse både huvud- och alternativregel (exempelvis de om arbetsvillkorets uppfyllelse). Fundera lite så här: - Vad händer om....?, - Men om jag jobbar så här...?

 

Vanliga frågor om a-kassan

Hur länge dröjer det innan jag får min första utbetalning från a-kassan?

Svar: Svårt att ge ett exakt svar på detta. Allt beror på hur noggrant arbetsgivaren/arbetsgivarna fyllt i arbetsgivarintyget och på hur noggrant du själv fyllt i kassakorten. Sedan beror det på vilket arbetstryck som kassakontoret just för stunden har. Hög arbetslöshet - stort arbetstryck - högre risk för längre handläggningstid. Många a-kassor brukar lägga ut sin arbetskö på sin hemsida. Flyter allt på friktionsfritt så bör du ha din första utbetalning inom några veckor.

Jag har hört att det är svårt med a-kassa när man jobbar deltid. Hur fungerar det egentligen?

Svar: Du som arbetar deltid kan få 75 ersättningsdagar i kombination med arbete. När du har fått de 75 deltidsdagarna utbetalda upphör din rätt till ersättning för veckor där du delvis arbetar och delvis är arbetslös. För veckor som du är helt arbetslös har du rätt till ersättning från den vanliga "potten", den på 300 dagar.

Om de 75 dagarna tar slut har du två alternativ, antingen att fortsätta att arbeta deltid utan arbetslöshetsersättning eller att sluta ditt deltidsarbete för att söka heltidsarbete och under tiden vara arbetslös på heltid. Du blir inte avstängd från a-kassan om du slutar ditt deltidsarbete för att byta ut detta mot heltidsersättning.

Ett exempel: Om du är anställd på 50 procent och arbetar heltid varannan vecka och är arbetsfri varannan vecka. Då anses du arbeta 50 procent varje vecka och ska redovisa detta på dina kassakort. Det ger dig rätt till 2,5 ersättningsdagar i veckan. Du kan få deltidsersättning i 30 veckor om du fortsätter att arbeta likadant. Observera att dina sju första ersättningsdagar dras i obligatorisk karens. Detta gör att det inte betalas ut någon ersättning de tre första veckorna.

Kommentar: Detta är en märklig regel som regeringen beslutade 2007. Den uppmuntrar knappast till arbete. Det kan bli ett väldigt trixande för de som har tillfälliga timanställningar och får uppdrag dag för dag eller vecka för vecka. Många tackar inte ja förrän de är garanterade full tid en vecka framåt och det kan man verkligen förstå.

Här kommer en länk till Arbetslöshetskassornas samorganisation där man kan beräkna hur många ersättningsdagar du är berättigad till under en kassakortsvecka.

Jag har a-kassa just nu, men har blivit lovad ett vikariat på 6 månader med lägre lön än vad jag hade tidgare? Om jag återigen blir arbetslös efter anställningen? Kommer jag att få en lägre ersättning då?

Svar: Nej, inte om du återgår till a-kassa inom 364 dagar från den dag du senast hade ersättning för. Du kan alltså ta ett vikariat med lägre lön än vad ditt senaste jobb gav utan att ersättningen påverkas. Även om du tjänar in ett nytt arbetsvillkor gör a-kassan en jämförelse mellan äldre och ny framräknad normalinkomst och väljer det alternativ som blir mest förmånligt för dig.

Kan jag få a-kassa som studerande?

Svar: Nej, grundregeln säger att man inte kan få ersättning som heltidsstuderande vid uppehåll eller ferier. Den som studerat måste vara helt klar eller i vissa fall ha hoppat av studierna för att betraktas som arbetslös.

Är du deltidsstuderande kan du i vissa fall beviljas ersättning. Läs mer på Aea:s hemsida.

Kontakta din a-kassa för att få närmare information.

Om jag får jobb på ett bemanningsföretag, vad gäller egentligen för att jag ska få a-kassa?

Svar: Det är ditt arbetsutbud hos bemanningsföretaget som är avgörande. Om du står till bemanningföretagets förfogande på heltid kan du inte få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Vad händer med a-kassan om jag får praktik hos en arbetsgivare eller går en arbetsmarknadsutbildning?

Svar: Du stämplar som vanligt under den perioden och förbrukar därför a-kassedagar i samma takt som när du är arbetssökande utan någon aktivitet.

Jag är arbetslös för närvarande och söker a-kassa. Det senaste året har jag jobbat heltid i sju månader. För drygt ett år sedan avslutade jag min föräldraledighet. Innan föräldraledigheten hade jag ett heltidsvikariat i två år. Jag har hört att detta kan gynna mig nu när jag söker a-kassa. Hur då?

Svar: Ja det kan gynna dig eftersom du annars kommer att få en ersättning baserad på dina sju anställningsmånadert och som sedan slås ut på en tolvmånadersperiod.

"Det har att göra med så kallad överhoppningsbar tid. För att få ersättning ska du uppfylla ett arbetsvillkor inom de senaste tolv månaderna före arbetslösheten. Denna period kan i vissa fall förlängas, så kallad överhoppningsbar tid. Detta betyder att arbete som ligger längre tillbaka än tolv månader kan medräknas i arbetsvillkoret. Den överhoppningsbara tiden kan längst vara i fem år".

"Exempel på när denna period kan förlängas är när du varit sjuk. Även vård av eget barn som inte fyllt två år, eller adoptivbarn två år efter barnets ankomst till familjen, tid med föräldrapenning, hel närståendepenning, totalförsvarsplikt och i vissa fall heltidsutbildning kan förlänga perioden (en heltidsutbildning som avslutats efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande heltidsarbete i minst 5 månader räknas som överhoppningsbar tid"). Källa: Aea.se

Jag har väldigt låg a-kassa just nu. Kan ersättningen höjas?

Svar: Din ersättning kan höjas under pågående ersättningsperiod om du har haft ett avbrott i ersättningsperioden på minst 6 månader på grund av arbete med högre arbetstid och lön. Den regeln gäller från och med 2 juli 2007. Normalarbetstid och dagpenning ska dock räknas på arbete under en 12 månaders period.

 

Frågor om studielån

Måste jag betala på mitt lån om jag är arbetslös?

Svar: Arbetslöshet ger ingen generell rätt till att slippa betala på lånet. Du kan däremot ansöka om att få betala mindre utifrån din sammanlagda inkomst för hela året.
Läs mer på CSN:s webbplats.


Frågor om sjukpenning

Kan jag få sjukpenning när jag är arbetslös?

Svar: Det kan man få, men det kostar lite byråkrati, naturligtvis tänkte jag säga. Det blir att kontakta både arbetsförmedling och försäkringskassa. Är man sjuk så är man och då står man inte till arbetsmarknadens förfogande. Efter en karensdag hos försäkringskassan får du sjukpenning och därmed blir det uppehåll i a-kassan (du sparar då a-kassedagar).

Så här går det till enligt kontakt både med kundtjänster på AF och Försäkringskassa.

1. Kontakta Arbetsförmedlingens kundtjänst under din första sjukdag. Arbetsförmedlingen tar emot din anmälan, noterar den och meddelar samtidigt din a-kassa. Nu står du inte till arbetsmarknadens förfogande. Glöm inte att även sjukanmäla dig till försäkringskassan.

2. När du blir frisk, besöker du din arbetsförmedlings kundmottagning och friskanmäler/ersättningsanmäler dig. Därmed står du återigen till arbetsmarknadens förfogande.

3. Deklarera sjukskrivningen på försäkringskassans blankett och skicka den eller lämna den personligen till myndigheten så snabbt som möjligt.

4. På a-kassans kassakort skriver du "sjuk" för de dagar det gäller.

Hur mycket kan jag få i sjukersättning?

Svar: Maximalt 486 kronor/dag, 7 ersättningsdagar per vecka. En karensdag, vilket innebär att du blir utan ersättning för den första sjukdagen. Ersättningen baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten, vilken baseras på vad du tjänat tidigare när du jobbade. Kontakta försäkringskassan, 0771-524524, så kan handläggare där hjälpa dig med att beräkna din sjukersättning och vilken inkomst som ska ligga till grund.

 

Frågor om jobb- och utvecklingsgarantin

Fakta

  • Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser. De som erbjuds att delta i programmet är framför allt personer vars tid med arbetslöshetsersättning löpt ut.
  • Fas 1 - kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser - 150 dagar. Individuell coachning hos en extern aktör, ett coachningsföretag. Gruppaktiviteter kan förekomma, oftast korta sammankomster där man redovisar hemuppgifter. Mycket begränsad möjlighet att få en praktikplats.
  • Fas 2 - arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning - 300 dagar. Du kan få individuell coachning hos ett coachningsföretag. Gruppaktiviteter kan förekomma.
  • Fas 3 - efter 450 ersättningsdagar erbjuds personen sysselsättning hos en arbetsgivare (anordnare) med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande. Tanken är att det ska ge erfarenheter, meriter och färska referenser. Vanliga anordnare är secondhand företag, Jobbfabriken, Röda korset, idrottsföreningar, kommuner, studieförbund. Småföretag kan förekomma. Har du inget eget förslag får du en lista från arbetsförmedlare över anordnare med lediga platser. Du har någon vecka på dig att bestämma en plats.

Frågor

Vilken ersättning får jag när jag skrivs in i jobb- och utvecklingsgarantin?

Svar: Om du har haft arbetslöshetsersättning motsvarar stödet 65 procent av din tidigare dagsförtjänst (max 680 kronor per dag). Om du inte har rätt till arbetslöshetsersättning får du det lägsta stödet 223 kronor per dag.

Om jag jobbar extra och uppfyller ett nytt arbetsvillkor, vad händer då? Lämnar jag då jobb- och utvecklingsgarantin?

Svar: Om man jobbar så pass mycket att man uppfyller ett nytt arbetsvillkor, enligt huvudregel eller alternativregel, så avslutar man samtidigt sitt deltagande i garantin.

Finns det risk för att dagsersättningen från a-kassan då blir lägre än den ersättning jag nu har från försäkringskassan i jobb- och utvecklingsgarantin?

Svar: Ja ersättningen kan minska, men försämringen blir inte så drastisk eftersom det finns en skyddsregel för dig som är eller har varit inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin. Enl. paragraf 30 i lagen om arbetslöshetsförsäkring finns det en skyddsregel som säger att man har möjlighet att återgå till sin gamla ersättningsnivå på 65 procent. Detta under förutsättning att en eventuell arbetslöshet inträffar inom 12 månader efter det att du lämnat jobb- och utvecklingsgarantin. A-kassan jämför den 80 procentiga nivån från vikariatslönen med den 65 procentiga nivån av din tidigare lön från tidigare jobb och väljer sedan det alternativ som blir mest förmånligt för dig. Det ska även upplysas om här att när du uppfyllt ett nytt arbetsvillkor efter en anställning förlorar du din plats i jobb-och utvecklingsgarantin.Denna möjlighet får utnyttjas endast 2 gånger.

Jag har hört att man inte får någon lön när man är ute och jobbar på ett företag i Fas 3. Stämmer det?

Svar: Ja det stämmer, man får ingen lön när man är sysselsatt hos ett anordnande företag. Däremot kan du fortsätta på den 65-procentiga ersättningsnivån som är baserad på din tidigare a-kassa.

Ersättning i fas 3 utgår endast för dig som i jobb- och utvecklingsgarantin hade rätt till aktivitetsstöd baserat på arbetslöshetsersättning. Övriga kan delta i fas 3, men då utgår ingen ersättning från Arbetsförmedlingen.

Kan man satsa på en kortare kurs eller utbildning dagtid när man är i Fas 3?

Svar: Ja, det kan delta om utbildningen eller kursen leder till ett arbete.

Jag funderar på att gå en längre utbildning? Hur fungerar reglerna, kan jag återgå till jobb- och utvecklingsgarantin efter studierna?

Svar: Ja det kan du, men då får utbildningen inte vara längre än 12 månader. Är den det måste man vara inskriven som arbetssökande i 18 månader innan man återigen kommer in i jobb- och utvecklingsgarantin.

Jag har fått en Fas 3-placering hos ett företag. Kan jag beviljas en praktikplats hos en annan arbetsgivare under den 2-åriga perioden?

Svar: Nej regelverket tillåter inte att en Fas 3-sysselsättningsplats tillfälligt byts ut till en praktikplats hos annan arbetsgivare. Däremot finns det möjlighet att byta sysselsättningsplats.

Får man vara ledig eller ha semester under sin fas 3 period?

Svar: En deltagare i fas 3 har möjlighet till ett tillfälligt uppehåll i insatsen med bibehållet aktivitetsstöd/utvecklingsersättning under sammanlagt högst 20 dagar under en tolvmånadersperiod om deltagaren under uppehållet är beredd att ta aktiv del av Arbetsförmedlingens service i fråga om platsförmedling. Uppehållet ska planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och vara förenligt med deltagarens övriga planering. Källa: Arbetsförmedlingens hemsida.

Vad händer efter att man varit inskriven i Fas 3 i två år? Kan man vara kvar hos samma anordnare?

Svar: Om man inte kan få ett jobb finns möjlighet att få en fas 3-plats hos en ny anordnare. Bara om det finns särskilda skäl, som exempelvis nära till pension eller ett funktionshinder som gör det extra svårt att hitta en ny anordnare, finns det möjlighet att bli anvisad en plats hos samma anordnare. Den nya perioden kan då pågå max 12 månader.

 

Här får du tillgång till FAQ på arbetsförmedlingens hemsida.

Länk inlagd 2011-03-30

 

Lycka till

Klas Hägglund, 2011.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
Tillbaka