Tillbaka
 

Bakgrund

Idag har vi en öppen arbetslöshet i Sverige på drygt 5 % av den produktiva befolkningen. Visserligen har vi upplevt kraftig tillbakagång i efterfrågan på arbetskraft även förr i olika perioder, men frågan är om vi någonsin har haft så dystra framtidsprognoser. Inte mycket tyder på att det ska ljusna i någon större grad.

Hur har det blivit så här då?

Ett bra svar är att maskinerna har tagit över otroligt många arbetsuppgifter inom produktion och tjänster och service. Hårda rationaliseringskrav ligger bakom hur det ser ut på fabriker och arbetsplatser runt om i vårt land och världen över. För inte så länge sen gjordes de flesta arbetsuppgifter för hand, om det så gällde fabriksarbete som kontorsarbete. Där det förr kunde vara 4 anställda för en arbetsuppgift går det på sin höjd 1 person i nuläget.

Det började med det löpande bandet som ingenjörer i USA utvecklade för vapen- och bilundustrin. Henry Ford jublade naturligtvis när han kunde se hur de vackra T-fordarna matades fram på banden i hög takt. Kring mitten av förra seklet började en fantastisk maskin utvecklas i Staterna av ett geni vid namn Babbage. En maskin som skulle kunna utföra matematiska beräknar alldeles av sig själv. Stor som en lada var den och inte var den särskilt mer intelligent en enkel räknedosa men andra tider skulle komma. Världen hade sett sin första dator! Det tog ett tag innan man utvecklade mer effektiva datorer, men så småningom tog utvecklingen en otrolig fart. Från stordatorer som gjorde stora bearbetningar till persondatorer som fick plats på ett skrivbord har tekniken utvecklats och ingenting blev längre sig riktigt likt i arbetslivet. I snart sagt alla sammanhang i arbetslivet och även i hemmiljö finns det inte många uppgifter som klarar sig utan en mikrodator. Vårdpersonal, städpersonal, lärare får även de ta skeden i vacker hand och sätta sig vid en pc och mata in uppgifter och data. Sedan länge har det funnits helautomatiserade fabriker där Japan var först ut i svängen.

Ett annat svar kan vara att arbetslivet är i ”händerna” på aktiebolagsstyrelserna med sina höga vinstkrav. Vinstkrav som sätter press på direktörer och chefer runt om i vårt avlånga land om att ha sån effektiv produktion som möjligt.

Vad innebär det egentligen för företagen och för de anställda att ägarna, oftast aktieägarna, har stenhårda krav på effektiv produktion?

Där det tidigare var 3-4 anställda är det nu 1-2 personer.*

Företagen anställer främst yngre, välutbildade personer. De anser nämligen att yngre är mer formbara, håller sig mer friska, orkar mer.

Äldre arbetskraft får svårt att ta en plats på den öppna arbetsmarknaden p g a ovanstående

Tempot i arbetslivet i kombination med tajta organisationer gör det svårt för arbetskraft som ligger s a s i marginalen, att komma in.

Förr i tiden när inte företag och fabriker hade så enorma vinstkrav på sig kunde man låta gamla trotjänare gå kvar på arbetsplatsen trots att de inte var fullt produktiva. Det var inte ovanligt att ”gubbar” gick och ”skrotade” på fabriksgolvet med några enstaka arbetsuppgifter de sista åren av sitt arbetsliv. Företagen hade större utrymme att ta sitt sociala ansvar än vad som gäller nu.

Förr kunde kommuner och landsting med hjälp av statsbidrag anställa funktionshindrade och även ge ungdom kortare anställningar. Hårda sparkrav pålagda från riksdag och regering och från EU omöjliggör i nuläget detta. Ja nu får man skära ned och säga upp personal till och med. Se hur det ser ut inom sjukvård, barnomsorg, skola, äldreomsorg.

Hög arbetslöshet tror jag till hög grad låter sig förklaras p.g.a. ovanstående. Den strukturomvandling som arbetsmarknaden genomgått är ett annat bra svar. Övergången från produktion/tillverkning till tjänstesamhället och så småningom, ini informationssamhället, har också spelat in.

Det finns trots allt sektorer i samhället som efterfrågar folk. Sedan länge vet vi att det råder brist på lärare och pedagoger till grund- och gymnasieskolan. Man ser ofta att det efterfrågas personliga assistenter till handikappade människor. Samtidigt kan vi just nu se att arbetskraftutbudet inte matchar arbetsmarknadens efterfrågan. Vi har alltså arbetslöshet p g a industrin rationaliserat och flyttat ut från landet. Vi har arbetslöshet inom det administrativa fältet p. g. a bantade organisationer, IT-branschen dras med stora problem mm. Detta samtidigt som skola och barnomsorg m fl behöver folk. En anledning till detta är sannolikt det låga löneläget som gäller för de flesta jobben inom dessa sektorer. Dessutom är ju arbetsuppgifterna av sådan art att långt ifrån alla passar att jobba med detta. Som exempel nämner jag lärare, förskollärare, vårdbiträde.

Statsmakterna tycker naturligtvis att vi arbetslösa så fort som bara den ska anpassa oss och omskola oss till yrken inom ovanstående sektorer. Vi ska flytta dit jobben finns osv. Lättare sagt än gjort är det nog många arbetslösa som tycker, särskilt då om man har familj och är till åren kommen, eller att man med säkerhet känner att man inte passar att jobba med barn t ex. 

Hög arbetslöshet är ett stort problem för ett land. Den kostar mycket pengar och förorsakar lidande för de arbetslösa och deras anhöriga. Det finns de som anser att risken att bli utbränd är stor för den som går arbetslös. Sedan några år har begreppet utbrändhet stått i fokus. Pga. av den ökade stressen i arbetslivet har antalet utbrända stadigt ökat. Lägg då till den ökning som kan bli följden av en fortsatt hög arbetslöshet! Ja det kommer inte vårt land att ha råd med helt enkelt, vare sig i ett kortare tidsperspektiv eller i ett längre samhällsekonomiskt.

* Enligt en undersökning som CF (Civilingenjörsförbundet) har gjort bland sina 80.000 medlemmar framkommer det att ingenjörer jobbar för mycket. Urvalet bestod av 2.000 slumpvis utvalda personer.

Var tredje ingenjör jobbar mer än lagen tillåter. Övertid på mer än 300 timmar om året är inte tillåten. Om ingenjörernas övertid på mer än 300 timmar per år räknas om till normal arbetstid motsvarar det 4.000 heltidstjänster. I november var 2.200 civilingenjörer arbetslösa. 40 procent av medlemmarna jobbar mer än 225 timmar övertid per år. Sedan 2001 har det genomsnittliga övertidsarbetet ökat med 50 %.

Länk till en artikel om ökningen av arbetslösheten i Sverige under 90-talet.

 
Tillbaka