Tillbaka 
 

Vad har vi arbetslösa att vänta oss för service och stöd från arbetsförmedlingen efter 2007-01-01?

Det intressanta att fundera kring är vilka anvisningar AMS och arbetsförmedlingarna får från den borgerliga regeringen. En sak har Alliansen antytt och det är att man vill ändra titeln på arbetsförmedlingens handläggare till coacher. Vad innebär det kan man fråga sig. En bra coach ska mer agera bollplank och utgå från samtalspartnerns (den som behöver coaching) behov, planer och intressen. Ska man tro att arbetsförmedlingarna kommer att få tillräckliga resurser så att deras tjänstemän kan leva upp till och växa in i en coachingroll vid kontakter med sina kunder? Kommer man i sådana fall att satsa på utbildningsinsatser till arbetsförmedlarna? Hur mycket acceptans och utrymme kommer det att finnas för de arbetssökandes intressen och planer för framtiden. Hur mycket utrymme kommer det att finnas för individuella hänsynstaganden i det nya regelverket?

Vi vet också att Alliansen har pratat om att konkurrensutsätta den statliga arbetsförmedlingsverksamheten och låta privata aktörer komma in på banen. Bemanningsföretag som Manpower har nämnts i sammanhanget. Frågan blir då även här; vilka anvisningar och riktlinjer kommer regeringen att lämna till de privata aktörerna? Kommer handläggarna att även där kallas för coacher eller vad? Hur mycket acceptans och utrymme kommer det att finnas för de arbetssökandes intressen och planer för framtiden. Hur mycket utrymme kommer det att finnas för individuella hänsynstaganden i det nya regelverket?

Alliansen har även betonat att arbetsförmedlingen närmast uteslutande ska satsa på förmedling av jobb och betydligt mindre förmedling av arbetsmarknadsåtgärder. Regeringen har även betonat det viktiga i att arbetsförmedlingarna ska satsa på matchning av arbetssökande och deras kompetens till företagens behov och lediga jobb.

Ett försök till analys av den kommande förmedlingsverksamheten och kontakten mellan arbetssökande och arbetsförmedlare/
coacher

En sak vet jag och det är att omvärldens förtroende för AMS och arbetsförmedlingen har minskat till väldigt låga nivåer. Arbetssökande upplever ofta att man får obefintlig hjälp och service av arbetsförmedlingen, att regelverket är byråkratiskt och tungrott, att utrymmet för individuellt hänsynstagande är minimalt samt att egna initiativ från arbetssökande sällan uppmuntras. Vi vet också att en väldigt låg andel av alla lediga jobb anmäls till arbetsförmedlingarna och detta är naturligtvis ett tecken på att företagen inte är bekväma med systemet. En anledning är som bekant att företag som anmält lediga jobb till arbetsförmedlingarna överhopats med ansökningar både från sökande med rätt kompetens och sökande som definitivt inte uppfyllt kravspecifikationen. Företagen är därför kritiska till att arbetsförmedlingarna mer eller mindre tvingar människor att söka jobb bara för sökandets skull. Arbetssökande måste söka ett visst antal jobb i månaden för att inte mista sin a-kassa. Denna trista utveckling har växt fram med den förra regeringens goda minne. Den förra regeringen kan inte frånta sig ansvaret för detta.

Frågan är bara; kommer det att fungera bättre nu med Alliansens förändringar. Kommer förtroendet för arbetsförmedlingen att öka?

Arbetsförmedlingarna kommer inte att få några ytterligare personella resurser när man nu ska träda in på arbetslinjens väg. Möjligen kan det bli en smärre omdirigering av övertaliga tjänstemän från länsarbetsnämnderna, men frågan är hur mycket detta skulle kunna tillföra kvalitativt. Många av dessa tjänstemän har inte arbetat ute på fältet och de som en gång i tiden arbetade på en arbetsförmedling kanske inte längre har aktuella kunskaper eller någon egentlig drivkraft att åter börja jobba direkt mot kunder.

Alliansen har som bekant tänkt sig att "alla som vill och kan arbeta ska ges chans att komma tillbaka till ett jobb". Tanken är bra, men jag tror att det kommer att sätta en oerhörd press på arbetsförmedlingarna att matcha arbetssökanden mot lämpliga sysselsättningar. Att det behöver röras om i grytan är säkert inte fel, men frågan är hur förändringarna kommer att genomföras. Vilket handlingsutrymmer kommer det att finnas för arbetssökande och arbetsförmedlare? När arbetsförmedlare och arbetssökande har olika tolkningar om vad som är lämpligt arbete, kommer man att ta hänsyn till den arbetssökandes vilja?

Risken är, tror jag, att det kommer att bli ett betydligt hårdare klimat mellan arbetssökande och arbetsförmedlare. För att Alliansen ska uppnå sina sysselsättningsmål kommer man att ge arbetsförmedlingarna noggranna och tydliga anvisningar om hur man ska agera. Man kan bara hoppas att förnuft och individuell hänsyn ska rekommenderas.Möjligheten för arbetssökande att neka till anvisade jobb eller erbjudanden om arbete kommer sannolikt att minska. Mindre hänsyn kommer att tas till sökandens familjesituation, utbildning, kompetens, tidigare erfarenhet, planer och mål i arbetslivet än tidigare. Det behöver naturligtvis inte bli så, men risken är stor. Ingen skulle bli gladare än jag om arbetsförmedlingsverksamheten blir en service till arbetssökande och inte bara ett redskap för att uppfylla Alliansens sysselsättningsmål. En sak är då klar; kommer inte regeringen med anvisningar till arbetsförmedlingarna om att släppa på kravet att arbetssökande måste söka ett visst antal jobb i månaden, kommer inte företagens förtroende att öka. Vi får hoppas att Littorin och company är medvetna om detta när man nu sitter och funderar över regelverket.

Svaret kom delvis måndagen den 13 november 2006

Då fick vi ett delsvar på min frågeställning. Finansministern ska införa en dagsbot på maximalt 680 kronor, motsvarande en dagpenning från a-kassan för de arbetslösa som inte söker jobb aktivt. Det blir upp till respektive arbetsförmedlare att göra bedömningen. Från och med
2007-01-01 får vi alltså räkna med två sanktionssystem när det gäller kontrollen av a-kassan, det gamla och det nya.

Frågan är vilka signaler sänder detta till arbetssökande?

Ytterligare ett steg mot omyndigförklaring som jag ser det. Visserligen ska det nya kontrollredskapet innebära en lindring enligt Anders Borg, men faktum kvarstår, nu blir det två parallella system som ska köras. Det märkliga är ju att svensk forskning visat att sökfrekvensen spelar en underordnad roll när det gäller möjligheten att få ett jobb. Istället är det viktigt att man verkligen söker jobb som man känner och passar för och som man har kompetens till. Företagen är inte alltför glada på arbetsförmedlingen när den tvingar personer att söka ett visst antal jobb per tidsenhet. Såg ett tv-program för inte så länge där rekryterare och chefer visade upp tjocka buntar av ansökningar från personer både med rätt och fel kompetens. De hade utannonserat tjänsterna genom Platsbanken och därför fått så enormt med ansökningar som de uttryckte saken. Jag har läst om personer som blivit ifrågasatta av företag om varför de sökt jobbet ifråga. När de har berättat anledningen, det vill säga på order av arbetsförmedlingen, så har chefen ifråga ställt sig mycket tveksam. En hög chef på AMS nämnde i samband med
tv-programmet att se över verksamheten och pratade om att komma med nya direktiv till arbetsförmedlarna.

Nu är risken stor att arbetsförmedlarna kommer att avsevärt skärpa kraven på sina arbetssökande. Krav ska det finnas men frågan är på vilken nivå de ska ligga och till vilket innehåll.

Med föreslagna sanktionssystem är risken stor att klimatet mellan arbetsförmedlare och arbetssökande kommer att försämras. Trots att Alliansen vill ändra tituleringen på tjänstemännen från förmedlare till coacher är risken stor att deras kunder kommer att betrakta dem som kontrollanter. Det är ju synd om det blir så. Tänk om det istället kunde handla om ett ömsesidigt tagande och givande mellan parterna och man har förtroende för varann.

Det är tragiskt om vuxna ansvarstagande personer inte ska ha förtroendet att själva fatta mogna väl övervägda beslut om vilka jobb man ska söka. Ska det bli så nu att alla arbetssökande måste redovisa varje månad exempelvis vilka jobb man sökt?

Ja så här kan det uppenbarligen gå i kontakten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande.

Skärpning arbetsförmedlingen!

Läs mer, artikel i Sydöstran 2008-06-11

Ska vi arbetssökande på något sätt förändra vårt förhållningssätt när det gäller jobbsökning och framtida kontakter med arbetsförmedlingen?

Ja, delvis blir nog svaret. För de som inte redan har insett det faktum att det är den egna insatsen och det egna ansvaret som leder till jobb, är det hög tid att ställa om sig. De som tror att arbetsförmedlingen enbart, ska kunna fixa fram ett nytt jobb, bör snabbt ändra inställning.

Alliansen pratar om att arbetsförmedlingarna ska satsa sina resurser på att matcha sökandes kompetenser mot lediga jobb och mot arbetsgivarnas behov. Jag tror att det är ännu viktigare för dig som arbetssökande att du gör en egen matchning av dina kompetenser, attityder, egenskaper och förmågor mot relevanta företags eller branschers behov. Det blir till exempel ännu viktigare i framtiden att skräddarsy sina personliga brev och Cv:n till det jobb och den arbetsplats man söker till. Det blir även nödvändigt att arbetssökande jobbar aktivt med att skapa egna företagskontakter för att få in en fot i arbetslivet.

Per Frykman förkastar i sin bok "Myten om den effektiva rekryteringen" traditionella ansökningsförfaranden. Han menar att hittills har vi mest inriktat oss på historiska uppgifter när vi skriver personliga brev och Cv:n. Visserligen ska tidigare anställningar och utbildningar vara med, men det viktigaste är hur jag som arbetssökande ska svara upp mot arbetsgivarens behov här och nu. Frykman betonar vikten av skräddarsydda matchningsbrev där man som sökande visar hur man som person ska svara upp mot företagets behov.

Följer man ovanstående så jobbar man proaktivt och är väl förberedd innan en anställningsintervju eller ett besök hos arbetsförmedlingen. Många av intervjufrågorna har du nämligen redan besvarat om du författar gångbara matchningsdokument och då blir det mer ett samtal om arbetets specifika krav.

Här följer en artikel från Aftonbladet 2007-01-24 där en coach uttalar sig om kontakten mellan arbetssökande och arbetsförmedlare.

© Klas Hägglund, 2006

 
Tillbaka