Tillbaka
 

Ungdomsarbetslöshet - Forskning och utredningar

 

Hoppas att denna doktorsavhandling om ungdomsarbetslösheten når regeringskansliet.

Läs mer, artikel Skanskan.se 2010-01-03

Forskare varnar för arbetslöshet bland unga

Läs mer, artikel i Sydsvenskan.se 2009-12-07


Ung, arbetslös och sysselsatt i arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Den försvagade anknytningen på arbetsmarknaden har medfört oönskade effekter för välfärdsninvån bland ungdomar. En ökande andel ungdomar tvingas bo kvar hos föräldrarna. En ökande andel tvingas även söka socialbidrag. Allt färre ungdomar har möjligheter att skapa en självständig ekonomi. Detta kommer att innebära att fler ungdomar befinner sig i en mellanställning mellan barndomen och vuxenlivet, eftersom man bor kvar hos föräldrarna, fastnar i långtidsarbetslöshet, väntar med familjebildning. (SOU 1994:73, Joachim Vogel)

Det finns studier som visar att sjukskrivning och förtidspensionering ökar snabbare för ungdomar än för äldre. Även när det gäller psykisk ohälsa har ökningen varit större bland yngre människor än bland äldre. Vissa grupper av ungdomar är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. Det gäller framför allt unga med invandrarbakgrund och ungdomar med bristfällig utbildning.

En annan faktor som försenar etablering på arbetsmarknaden och som även förlänger studietiden på högskolor och universitet är följande: Högskolestuderande och ungdomar som funderar på högre utbildningar arbetar allt mer i okvalificerade arbeten som inte kräver några egentliga förkunskaper. I en lågkonjunkturer när det är brist på jobb kan arbetsgivare välja unga studerande på deltid framför lågutbildad arbetskraft. Risken är alltså att högskolestuderande ungdom konkurrerar ut sina kollegor med låg utbildning och ytterligare förvärrar läget för dem på arbetsmarknaden.

Ur Årsbok 2006 - Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Arbetslivsinstitutet

I DN debatt (1998, november) för Vogel tillsammans med Grip resonemanget vidare: Samhället har övergett ungdomsgenerationen när man till skillnad för äldre generationer dömr dem till långtidsarbetslöshet och ett liv på svältgränsen.

Stojanovic (2001) menar att det finns en dubbelmoral i det svenska systemet. Ungdomar förväntas arbeta eller utbilda sig, men upplever att de endast erbjuds förnedrande arbeten eller arbetsmarknadsåtgärder, med försämrad självkänsla som följd. Långa perioder i arbetslöshet samt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder bidrar till en säkerhet som arbetssökande medan osäkerhet för en riktig anställning ökar.

I uppsatsens diskussionsdel lyfter författarna fram arbetsmarknadspolitiska åtgärders betydelse för personlig och social situation bland arbetslösa.

Författarna reagerar på hur individer i åtgärd benämns språkmässigt. Det talas om att "man är satt i, placerad i samt medel för åtgärd". (G K Ring, personlig kommunikation, 2004)

Dessa benämningar ger intrycket av passivitet framför aktivitet. Termerna medverkan, delaktighet samt engagerad i åtgärd är att föredra då dessa inbjuder till en mer aktiv roll för de arbetssökande. Begreppet åtgärd kan också diskuteras. Verbet åtgärda betyder att man rättar till något som är felaktigt. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd kan därför tolkas som att gruppen arbetslösa betraktas som en problemgrupp.

Ur C-uppsatsen: Ung, arbetslös och sysselsatt i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Författare: Klara Forsén och Charlotte Svallin, Mitthögskolan, Institutionen för social arbete 2004.


Arbetslöshet - skam och ohälsa

Från en avhandling av Ulla Rantakeisu, Göteborgs Universitet 2002

Nedanstående är hämtat ur en akademisk avhandling som omfattade fyra studier av arbetslöshetens sociala och hälsomässiga yttringar. Två av dessa kommer att sammanfattas nedan.

Den ena studien hade som syfte att undersöka ungdomars erfarenheter av nedvärderande attityder för att de går utan arbete. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan skamgörande erfarenheter och psykisk ohälsa.

Undersökningen omfattade arbetslösa i åldern 16-25 år som i april 1994 var inskrivna som arbetslösa hos arbetsförmedlingarna i sex mindre Värmlandskommuner. Av de 1254 personer som ingick i undersökningen, svarade 502 på enkäten.

Sammanfattningsvis visade resultaten att det är relativt vanligt att arbetslösa ungdomar känner sig nedvärderade av sin omgivning. Långtidsarbetslösa ungdomar möter mer nedvärderande attityder än korttidsarbetslösa. Män har mer skamgörande erfarenheter än vad kvinnor har och detta beror sannolikt på traditionellt könsrollstänkande hos omgivningen.

Var tredje arbetslös upplever att hälsotillståndet försämrats sedan de blev arbetslösa. Hälsotillståndet är relaterat till skamgörande erfarenheter. En större andel bland dem som upplever negativa attityder hos personer i sin omgivning uppvisar psykiska besvär, försämrad hälsa, negativa förändringar i levnadsvanor, aktiviteter och sociala relationer än hos de som inte blir negativt bemötta .

Den andra studien:

I arbetsmarknadens utkant - om långtidsarbetslösa ungdomars förhållningssätt till sin situation

Vad vill ungdomar uppnå i den specifika livssituation som arbetslösheten utgör?

Undersökningen omfattade 50 långtidsarbetslösa i Sverige som även ingick i en jämförande undersökning omfattande personer från sex europeiska länder.

Fyra idealtyper

Traditionalister - vill ha försörjningen tryggad på den lokala arbetsmarknaden. Ungdomarna har en negativ attityd till myndigheternas uppmaningar om vidareutbildning och geografisk rörlighet. Familj och släkt är viktig i jakten på ett jobb och för att hålla ångan uppe.

Vinddrivna - mer ytlig och lönerelaterad attityd till arbete. Har låga förväntningar om att få ett jobb. Har en individualistisk hållning och håller problemen för sig själva och detta är ett sätt att överleva.

Sökare - förutom familjen är kamrater viktiga när man ser sig om på arbetsmarknaden eller funderar på studier och man har en hög flyttningsbenägenhet. Personerna söker meningsfulla arbeten som ska stämma in mot deras intressen.

Frifräsare - ser inte sig själv som arbetslösa även fast man är det formellt sett. Arbetslösheten ingår i en långsiktig planering där yrkesvisioner är knutna till egna intressen. Man vill uppnå självförverkligande i det framtida arbetet. Den egna individualiteten betonas där man vill göra något annat än vad omgivningen gör. Vuxensamhällets arbetsvärderingar upplevs som förlegade. Gruppen har en stark önskan att offentliga instanser som arbetsförmedling, skolor ska svara upp mot individuella önskemål.

Studien indikerar att "Frifräsares" hälsa avviker på ett positivt vis från övriga kategorier. Vidare kommer "Traditionalister" och "Vinddrivna" kommer huvudsakligen från arbetarfamiljer medan "Frifräsare" och "Sökare" har medelklassbakgrund.

Sammanfattat från avhandlingen: Arbetslöshetens olika ansikten, Ulla Rantakeisu, Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet 2002.


Unga arbetslösas ansikten

En doktorsavhandling av Verica Stojanovic, Lunds Universitet 2001, vars syfte var att belysa de unga arbetslösas värld. Stojanovic ville med sitt arbete förstå hur unga människor förhåller sig till arbetslösheten, deras arbetsmotivation och vilka handlingsalternativ de hade.

Avhandlingen baserades på en kvalitativ undersökning i två steg och med två metoder. 1. Intervjuundersökning - enkäter till 60 personer 1995 - 1996. 2. Dagböcker från 99 personer som erhölls från Nordiska Museet i Stockholm och SIFO, Nationalmuseet i Köpenhamn.

Urval: "Äldre arbetslösa" i åldrarna 20-29 år från Sverige och Danmark. Personerna var företrädesvis från Skåne i Sverige och Själland och Fyn i Danmark.

Jag kommer inte att återge undersökningsresultaten mer än att här nämna att foskaren kom fram till 15 olika sätt att hantera arbetslösheten bland ungdomar. Intresserade läsare kan istället vända sig till närmaste universitet eller på annat sätt försöka ta del av denna intressanta avhandling.

Några citat från Stojanovic:s inledning;

"Det står alltför lite om oss arbetslösa och hur vi känner oss rent personligen i tidningarna. Istället står bara att läsa hur fantastiskt bra allt ska bli nu när arbetslösheten äntligen går ner och högkonjunkturen är på väg, att jag tycker att skönsjungandet börjar låta en aning falskt. För själv ser jag inga ljuspunkter vid horisonten". Fredrika 23 år, dagboksförfattarinna.

"Vissa säger t ex att de arbetslösa har det alldeles för bra. Arbetslöshetsersättningen är för hög och (arbetsmarknads) utbildningen för generös. Människor har inga ´Incitament´ för att söka arbete. Andra talar om de arbetslösas egenskaper. Om de mångas motvilja att arbeta, om deras lust att utnyttja 'systemet' eller om deras personliga kännetecken och egenskaper som kan ha legat bakom utgallringen från arbetsmarknaden. Man talar också gärna - med lustblandad förtjusning - om allt vi inte vet om de arbetslösa. Om en dold värld (Palme-Stenberg, 1998, s 3).

Vetenskaplig diskussion som kopplas mot nuläget för ungdomar på arbetsmarknaden

Arbetslösa ungdomar och deras identitetsutveckling och nya villkor som uppstår ska förstås utifrån de samhällsförändringar som sker. De mål och medel som samhället ställer upp via skola och arbetsliv tillgodoser inte längre ungdomars behov. Istället söker de äkta upplevelser och erfarenhet genom fokusering på det egna jaget och detta gäller alla ungdomar i samhället, oavsett klasstillhörighet. Forskarna kallar detta för subjektivering (Thomas Zie 1989, Mörch 1998).

Traditionellt levnadssätt med rådande normer och identiteter formar inte lika ofta individens liv som för några årtionden sedan. Ungdomar befinner sig på en kulturell marknad där det finns många möjligheter för dem att välja livsstilar. Sammanhängande yrkeskarriärer som gav en permanent identitet är för många inte längre tillgängliga. Det är inte längre självklart att överta föräldrarnas yrken och identiteter eftersom deras livserfarenheter skiljer sig så mycket från ungdomars. Dessutom har vuxnas arbetsliv blivit alltmer dolt för ungdomen och man ser inte längre sina föräldrar i närheten av hemmet.

Det nya i det moderna samhället är att ungdomar inte längre ställer sig frågan "Vem är jag. Det handlar inte längre om identitetskriser utan en kamp inom själva ungdomslivet där det viktiga är hur man ska bli aktörer eller subjekt i sina egna liv. Den viktigaste frågan är nu snarare "Hur ska jag göra för att fungera"? (Mörch 1998). I dagens samhälle finns det okunnighet om hur man ska gå vidare och kan därför medföra en stark rastlöshet hos individer som vare sig kan rymma eller anpassa sig (Bauman 1995).

Dagens unga människor konstruerar sina egna livsspår. De måste skapa sin egen kompetens och kvalifikationer för sitt eget sociala framträdande. De måste skapa sitt eget jag. Ungdomar ska utveckla en personlig stil som bygger på deras självuppfattning, kunskap och möjligheter att handla. Man går inte längre i föräldrarnas fotspår. Ungdomslivet är som ett projekt där både mål och medel är osäkra, eftersom traditioner inte längre styr. En fast identitet kan bli ett hinder i deras egna utveckling och förändring. "Individens många valmöjligheter i dag tvingar honom att fundera över sig själv. Han måste hela tiden finna svar på frågor som ' Vad vill jag? ' och ' Vill jag verkligen? ' ... Livet förvandlas till ett varuhus där vi strövar mellan avdelningarna och väljer de bästa varorna" Viktigast av allt är att ungdomar inte behöver hitta en enda fixerad identitet. En fixerad identitet kan istället innebära hinder både för utvecklingen och förändringen av personen ifråga.

Alla ungdomar lyckas inte svara upp mot det moderna samhällets utmaningar och kan istället ställa upp för egoistiska mål. Särskilt individer som känner sig marginaliserade och som har svårt för att passa in i olika läger, kan genom sitt handlande utåt sett skapa en ny bild av sig själva. Samhället kan då mer eller mindre stämpla dem som personer med bristande utveckling. Många arbetslösa ungdomar (med låg utbildning, arbetarklassbakgrund, invandrare) har mer eller mindre hamnat i en labyrint och kan inte hitta den röda tråd som ska ta dem därur. De har fastnat i vanmakt, kan man säga.

Här finns en paradox

Ungdomlighet och ungdomskultur är en del av moderniteten. Samhället hyllar ungdomlighet samtidigt som det åsidosätter ungdomen.

"De utgör idag på många sätt en svag grupp och utsatt grupp. Det finns en grupp bland dem som befinner sig i karantän; de är arbetslösa. De släpps inte in på arbetsmarknaden vilket medför att de blir maktlösa i flera avseenden. De har ingen egen inkomst förvärvad genom arbete. De kan inte flytta hemifrån. De kan inte konsumera "ungdomliga ting" som andra ungdomar i deras ålder kan köpa. De väntar med att bilda familj osv. Många ungdomar har blivit osäkra och sårbara. Deras försök att hitta sin plats och roll i samhället och utveckla sin egen självförståelse, försvåras av att de har svårt att känna igen sin duglighet, sin status och sina möjligheter."

Vår tids tabu

I samhällets ögon har man misslyckats om man blivit arbetslös och detta har betydelse för individens identitet och subjektivering. För många ungdomar kan följden därför bli skam och skuld. Skam är en social moralisk känsla enligt filosofen Lehtinen (1998) som leder till den molande inre monologen ' Jag duger inte! ' Skam kan påverka identiteten och självbilden. Att känna skam är att vara utsatt för omgivningens kritiska granskning och kan därför leda till ohälsa. Att misslyckas kan leda till stigmatisering, ett bestående och belastande tillstånd hos den arbetslöse. Detta alltså i samspel med kriska ögon från andra i omgivningen.

"Arbetslöshet kan enligt samhällets syn på den arbetslöse (t.ex påståendet om bristande arbetsvilja) definieras som fläckar på den personliga karaktären. Arbetslösa invandrarungdomar har förutom dessa fläckar, även ett tribalt stigma. Applicerat på invandrare i Sverige och Danmark, kan man säga att språket , utseendet och beteendemönstret (stilen) fungerar som stigmasymboler".

Avslutning

Många unga får idag nöja sig med att enbart vara åskådare på arbetsmarknaden. När de väl väl får ett jobb är det oftast tidsbegränsat och av kortare natur och anställningstryggheten är ofta otrygg. Sist in och först ut gäller för dem. Många ungdomar växlar mellan arbetslöshet och olika jobb på ungdomsmarknaden under hela ungdomstiden. Man hamnar på en marginaliserad arbetsmarknad som dessutom kan vara till hinder för dem när det är dags att försöka komma in på den primära marknaden. Är man ung och arbetslös blir man ofta lämnad åt sig själv till skillnad från vuxna med jobb som ingår i ett ekonomiskt och socialt sammanhang.

Som tidigare nämnts är situationen ännu mer bekymmersam för invandrarungdom och särskilt då andragenerationens som kan karaktäriseras av att ingå i en dubbel marginalisering. De befinner sig i marginalen mellan två kulturer och samtidigt har de två kulturella identiteter.

Vad innebär det då för ungdomar att ständigt misslyckas på arbetsmarknaden?

En klar risk är att arbetslösa ungdomar övertar omgivningens bild, som oftast är negativ och gör den till sin egen. Detta i sin tur kan leda till att de blir mer osäkra, introverta och känna sig diskvalificerade (tro att de inte kan klara av ett jobb) som sedan leder till passivitet.

 
Tillbaka