Tillbaka

Jobb- och utvecklingsgarantins, Fas 3

Inledning

Det som kallas, Fas 3 i Jobb- och utvecklingsgarantin har den senaste tiden debatterats flitigt i media och skrivits spaltkilometrar om runt om i landet, både i riks- och i lokaltidningar. Kritiken har varit samstämmigt negativ där huvudargumenten berört teman som inlåsningseffekter, dåliga ekonomiska villkor och meningslösa arbetsuppgifter för de långtidsarbetslösa. Anordnande företag har också kommit i negativt fokus i debatten, där kritikerna anser att systemet lockar till sig oseriösa aktörer. Anordnarstödet på 225 kronor per sysselsatt och arbetsdag har även det varit i fokus och många har ifrågasatt logiken i att företag ska kunna få bidrag för gratis arbetskraft.

Eventuella fördelar med Fas 3 har inte kommit fram i mediabelysningen, bara undantagsvis där några långtidsarbetslösa uttryckt sig i positiva ordalag om arbetsmarknadsåtgärden. Sedan har ju media undvikit att plocka fram de goda exemplen där anordnare och där lyckade EU-projekt faktiskt gör goda insatser för de långtidsarbetslösa.

Nedan ska jag belysa både fördelar och nackdelar. Jag kommer slutligen att lämna förslag till hur man kan förbättra Fas 3 och delar av ramverket kring jobb- och utvecklingsgarantin.

Fördelar med Fas 3

En plan och ett fastställt sysselsättningsmål. Jämfört med den gamla Aktivitetsgarantin (Agan) har jobb- och utvecklingsgarantin (Joben) i tid, en plan och ett fastställt sysselsättningsmål för de långtidsarbetslösa vilket jag tycker är en fördel. Något sådant uttalat mål fanns inte i i Aktivitetsgarantin, vilket skapade osäkerhet om målsättningen med arbetsmarknadsåtgärden.

Tillhörighet och gemenskap. Många människor som sysselsätts i Fas 3 har en lång period av arbetslöshet bakom sig. Fördelen för många av dem är att man för första gången på väldigt länge, återigen får känna en tillhörighet och en arbetsgemenskap i sin vardag. Jag tror att just känslan av en gemenskap gör att flera inom Fas 3 även ser fördelar med denna variant av arbetsmarknadsåtgärd.

Bättre möjligheter att jobba extra. Är du deltagare/sysselsatt i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbar extra har du ett generösare regelverk att hålla dig till än vad a-kassan "erbjuder" i den vägen. Ingen 75-dagars regel således, som infördes för några år sedan och som begränsar jobbmöjligheterna. Du kan jobba dagtid, kvällstid och helger och fortsätta så till dess du uppfyller ett nytt arbetsvillkor hos a-kassan. Då blir du heller inte kvar i jobb- och utvecklingsgarantin.

Nackdelar med Fas 3

Titel och benämning. Redan benämningen "Fas 3-are" avskräcker och för tankarna till en produkt som genomgår ett steg i en kemisk eller fysikalisk process, eller ett skede i en tillverkningskedja. Redan i "titeln" finns risken att de sysselsatta får en stämpel på sig och som ytterligare sänker dem och deras framtidstro får sig en törn.

Ingen sortering efter grupp- eller yrkestillhörighet. Som det fungerar nu och som det fungerade i den gamla Agan gör man ingen uppdelning efter yrke, ålder, utbildningsbakgrund etc, när man skriver in långtidsarbetslösa i Joben. Detta leder naturligtvis till bristande motivation och förståelse för arbetsmarknadsåtgärden som sådan. Alla skickas in i samma fålla. Som om alla personer skulle ha samma behov, intressen och krav på vilka insatser man behöver.

Inlåsningseffekter. Begränade möjligheter till studier, till praktik eller att få starta eget-bidrag. Beslutsfattarna motiverar detta med att den typen av aktiviteter fanns det chans till under a-kasseperiod och under de tidigare perioderna i jobb- och utvecklingsgarantin. Nu är det sysselsättning hos en anordnare som gäller och inget annat.

Ekonomisk misär. Eftersom deltagarna i Fas 3 inte får lön för sitt arbete och tvingas jobba med aktivitetsstöd som ersättning, blir det fortsatt tung belastning på en redan hårt ansträngd ekonomi. Många sysselsatta har så låg ersättning att de tvingas söka försörjningsstöd från socialtjänsten för att åtminstone komma upp till gränsen för existensminimum. De som inte är med i A-kassan blir i Fas3 helt utan ersättning och får söka försörjningsstöd. Då grundas ansökan på hela familjens inkomst. Är man sambo och han/hon tjänar bra så får han/hon stå för försörjningen

Mindre meningsfulla arbetsuppgifter. Många anordnande företag och organisationer känner att det är svårt att ge meningsfull sysselsättning till deltagarna. Detta eftersom sysslorna inte får tränga undan ordinarie arbetsuppgifter. Anordnaren ska dela ut arbetsuppgifter "som annars inte skulle bli utförda av ordinarie personal". Bägge parter kan därför känna frustration över situationen och deltagarens motivation påverkas på ett negativt sätt.

Förslag till förbättringar

Namnbyte. Ändra namnet på jobb- och utvecklingsgarantin till Sysselsättning och Framtid och ta bort beteckningarna Fas 1 - 3.

Titelbyte. Ett absolut krav är att tvätta bort beteckningen "Fas 3-are". Den finns säkert inte nedskriven i regelverket, men används av både anordnare och sysselsatta. Medhjälpare tycker jag smakar mycket bättre att använda.

Individuellt hänsynstagande. Det håller inte att skuffa in alla långtidsarbetslösa i en och samma fålla. Som om samtliga har likartade behov, bakgrund, intressen och förutsättningar? Gör individuella handlingsplaner och skapa individuella lösningar så långt det går.

Skapa framtidstro! Drivkrafter och drömmar, kunskaper och kompetenser, finns kvar även hos långtidsarbetslösa.

Studier och utbildning. Skapa möjligheter och utrymme för deltagarna i Sysselsättning och Framtid till studier och utbildning. Utbildning kan leda till jobb.

Praktik. Tillåt deltagare i Sysselsättning och Framtid att praktisera. Anordna praktikpooler där medhjälpare kan känna sig för på olika arbetsplatser. Praktik kan leda till riktiga jobb.

Starta-eget-bidrag. Tillåt deltagare i Sysselsättning och Framtid att prova en affärsidé via ett starta-eget-bidrag. Processen från tanke till handling när det gäller en affärsidé kan behöva ta sin tid. Även om det inte leder till en företagsstart kanske deltagaren har skaffat sig värdefulla nätverkskontakter som i sin tur kan leda till en anställning.

Arbetslön. Om Fas 3 blir kvar, ge ett lönepåslag till Medhjälpare som går in och jobbar hos mottagande företag. Lönen bör sättas i nivå med det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Bättre är om man återinför Plus-jobben.

Ersättningsgaranti. För deltagare inom Sysselsättning och Framtid som får kartläggning och coachning, men som har låg- eller obefintlig a-kassenivå. Inför en ersättningsgaranti som ligger en nivå över gränsen för socialtjänstens försörjningsstöd.

Utökad finansiering. Ge stat, kommun, landsting och Samhall förutsättningar att skapa lönegivande sysselsättning för långtidsarbetslösa.

Kvalitetssäkring. Kvalitetssäkra företag som tar emot medhjälpare.

Genomtänkt planering. En genomtänkt planering mellan företag och medhjälpare och där arbetsinnehåll dokumenteras och som arbetsförmedling granskar och följer upp.

 

 

© Klas Hägglund 2011

Tillbaka