Tillbaka
 

Vad kan du göra?

Många som blivit utan arbete går säkerligen omkring och funderar på vad man kan göra för att ta sig ur den svåra situationen? Många har arbetat i ett väldigt högt tempo och känner sig både förtvivlade och främmande i sin nya belägenhet. Dagarna går och läggs till veckor, till månader, kanske till år och bitterheten ökar i takt med tiden. Så småningom kanske den byts ut till uppgivenhet och fullständig passivitet.

Det finns trots allt sätt att tackla problemet och kanske hitta en ny väg mot ett nytt jobb. Det menar i alla fall nedanstående författare som jag nu ska referera till.

Tala om för andra vad du känner

Som nybliven arbetslös ska man vara medveten om att man upplever en stor och genomgripande förlust och en mycket smärtfull sådan. Göm inte smärtan inom dig, det är aldrig bra. Öppna dig istället för dina närmaste, det kan vara familjemedlemmarna, en kamrat, en släkting eller någon annan som du känner förtroende för. Dina närmaste har också behov av att på rätt sätt få känna av din stress så att ni tillsammans kan hantera den på bästa sätt.

Var aktiv

De flesta som blivit av med sitt arbeta har en tendens till att använda hemmet som en tillflyktsort. Det betyder ofta även inaktivitet och obetydlig kontakt med andra människor. Många känner rädsla för att förklara arbetslösheten för ytterligare fler personer och stannar därför hemma på dagarna. Detta är förstås bara en tillfällig lösning och inte alltför bra sådan. Efter att ha förlorat arbetet kanske du känner att du inte har energi eller motivation att göra just någonting alls. Ser du inte upp kan detta tillstånd leda till fullständig isolering och då blir det inga jobb hittade.

Det är naturligtvis inte helt fel att vila ut en stund efter den sista arbetsdagen och kanske försöka hitta sig själv efter den uppslitande händelsen. Har du pengar kanske du kan ta en härlig semesterresa? Låt bara inte tiden i enskildhet bli för lång bara.

Hur ska man då aktivera sig?

  • Motionera regelbundet!

Har du inte en regelbunden vana, så skaffa dig en. "Jag har inte tid för sådant!", är inte längre en hållbar ursäkt. Promenera, jogga, gymnastisera eller någon annan variant där du rör på dig. Motion är en mycket bra medicin mot stress.

  • Läs böcker!

Stäng ute jobbsökandet och släck ner din dator. Läs en spännande deckare eller en faktabok inom ditt intresseområde för att komma ifrån den påfrestande situationen för en stund. Ibland är det bra med verklighetsflykt.

  • Skriv ner dina tankar och funderingar!

Har du aldrig gjort det tidigare, så kan det vara ett bra tillfälle att börja nu. Det är ett bra sätt att uttrycka sina känslor och lindra stress. Det behöver inte vara så komplicerat eller ta alltför lång tid. Att skriva ner sina funderingar kan leda till att man ser saker och ting på ett klarare vis och hjälpa en person att se framåt.

  • Träffa folk!

Ett vanligt mönster bland personer som råkat ut för en traumatisk upplevelse är att han eller hon behåller allting för sig själv. Man tror kanske att man är ensam om upplevelsen och vill därför inte ta upp saken med någon annan. Vanligt är också att man tycker väldigt synd om sig själv. Tänk på att väldigt många i dagens samhälle är eller har varit arbetslös, eller har någon nära bekant som varit det. Därför är chansen stor att du får god respons om du kontaktar en kompis eller släkting eller någon du känner flyktigt. Du kanske upptäcker att ni har mycket gemensamt och ni kan därför lära av varandra och din börda blir därför lättare att bära.

  • Fräscha upp dina yrkeskunskaper!

Aldrig förr har förändringstakten varit så snabb som nu. När du lyckats lära dig ett nytt datasystem, upptäcker du snart att ett nytt program är ute på marknaden och du måste därför inhämta ny kunskap. I alla branscher blåser förändringens vindar snabbare och snabbare. Därför gäller det för dig som arbetslös att du hänger med och stålsätter dig så att du hittar tillfällen att ständigt förkovra dig och inhämta de nya kunskaperna och färdigheterna. Gör man inte det är risken stor att man inte längre är attraktiv på arbetsmarknaden.

  • Säg inte nej om ett tillfälle ges eller en möjlighet dyker upp

Hur lätt är det inte att hopplösheten tar överhand om man gått utan jobb en längre tid. Till slut tror man kanske att man aldrig mer ska få ett jobb igen.

Har jag varit utan jobb för länge? Är jag för gammal? Är jag för ung? Kan jag bidra med något överhuvudtaget? Är det någon mening att jag söker jobb egentligen? Alla andra har ju säkerligen bättre kompetens och erfarenhet än vad jag har.

Risken finns att man som arbetslös bygger upp barriärer som blir till hinder i sökandet efter ett nytt jobb. Ja man kan nog även tala om att en rädsla smyger sig in som kan hindra mig från att gripa en eventuell möjlighet som dyker upp.

Därför är det mycket viktigt för en person som gått utan jobb en längre tid att verkligen hoppa på tåget när det går så att säga. Det kan gälla ett kortare jobb, kanske ett som jag aldrig tidigare prova på. Det kan gälla ett vikariat eller praktikplats inom ett yrkesområde som jag är utbildad för. Det kan gälla erbjudande om en utbildningsplats. Tackar man ja till en möjlighet, så höjer man även sitt självförtroende och bryter den hopplöshet som har hållit mig fången.

  • Var för dig själv emellanåt och ägna tiden åt reflexion

Vad menas med detta, kanske vän av ordning tänker. Varje dag är jag ju alldeles ensam i min bostad, bara för mig själv och det ger ju inte särskilt mycket. Det är väl knappast vad jag kallar en aktivitet!

Tvärtom menar författaren att en stund i enskildhet på 15-20 minuter varje dag är en mycket givande aktivitet. Stänger du av tv, stereo, radio, dator och bara ägnar tiden åt dig själv får du chans att inför dig själv, klara ut vad du har för tankar och vad det är som oroar dig. Du kan då höra dig själv, dämpa din oro och komma fram till vad du vill ha och behöver och hur du ska gå tillväga för att uppnå det.

Det finns även andra tillvägagångssätt för att uppnå enskildhet. Att promenera, jogga, göra en fisketur är lysande exempel där du kan vara ett med dig själv och naturen.

  • Skapa en vision

Kommer du ihåg vad du som barn drömde om att jobba med längre fram i livet? Minns glädjen du kände när du funderade kring detta och vad du föreställde dig hur din framtid skulle bli?

Tänk om du kunde finna fram samma process och skapa dig en vision om din framtid? Vad vill jag egentligen jobba med i framtiden? Vad vill jag inte jobba med? Gör en lista på vad du vill och inte vill uppnå? Finns det någon lämplig utbildning att fundera kring? Försök att föreställa dig en bild av hur du skulle känna dig och hur du skulle agera om visionen blir verklighet en dag.

Undvik att gå in i offerrollen

När man råkar ut för en svår motgång är det nära till hands att tycka synd om sig själv. Läget blir ännu värre om det går så långt att man uppfattar sig själv som ett offer för omständigheterna, att man inte längre har någon kontroll. Det är inte heller ovanligt att man lägger skulden för arbetslösheten på andra personer eller aktörer i sin omgivning. Det kan vara arbetsgivaren, arbetskamrater, föräldrar eller andra som får bära skott för den förtvivlan man känner. Kanske lägger man skulden för arbetslösheten på sin ålder, sitt kön eller andra omständigheter. Till slut blir läget så svårt att man tror att det inte längre finns något att göra för att förändra sin tillvaro.

Är jag arbetslös och inte ser upp kan ovanstående bli en "bekväm" ursäkt till att inte längre försöka ändra på min situation. Därmed inte sagt att det inte finns händelser eller omständigheter som är svåra att ta kontroll över eller möjlighet att påverka. Men, men, frågan kvarstår:

Tänker du överlåta ansvaret för det som sker nu och i framtiden till någon annan part i din omgivning?

Kommer du att ta ansvar över ditt liv och själv aktivt kämpa för en framtida lösning?

Det är viktigt hur du ser på dig själv under arbetslöshetsperioden. Synen på dig själv påverkar dina tankar om möjligheten att skaffa ett jobb. Synen på dig själv styr även den framtoning du har när du är på en anställningsintervju. Går du in och det lyser ängslan och dåligt självförtroende om dig så blir det svårare för dig att göra dig gällande.

Försök däremot kämpa dig igenom perioden av arbetslöshet och försök att sätta upp nya mål på vägen mot ett nytt jobb. Ge aldrig upp! Ta fram allt du har inom dig och all din vilja. Gör du det är chansen stor att du når fram.

Ta reda på vem du är, innerst inne

När du så blivit arbetslös kanske det är hög tid att gå ner i varv en tid och gå på upptäcksfärd både inom och utom dig själv. Det kan vara läge att fundera på vilka dina värderingar är, vad du verkligen vill och vad du kanske brinner för. Du får då vara beredd på att detta är en process som måste få ta sin tid. Ta fram papper och penna och skriv ner det du kommer på och det som verkligen stämmer in på dina värderingar.

Nästa steg blir att fundera kring dina intressen. Följande frågor kan vara lämpliga att ställa sig.

  • Om det inte finns några hinder, vad skulle jag då vilja göra med
    mitt liv?
  • Var det någonting jag fick ge upp när jag kom in på den yrkesbana jag gjorde?
  • Finns det någonting jag gör på dagarna som gör att jag förlorar alla begrepp om tid och rum? Något som slukar mig helt?
  • När och i vilka situationer mår jag allra bäst?
  • Vad kan jag göra utan vidare, oberoende av betalning?
  • Vad brinner jag för?

Det vanliga är kanske att beslutet man tar om ett jobb kommer utifrån och in. Kanske att föräldrarna styrde, kanske kompisarna? Kanske du valde jobbet utifrån att det var tryggt och med en skaplig lön, men utan att vara helt intresserad innerst inne.

Väljer man istället att följa sin passion och det man verkligen är intresserad av, blir förmodligen resultatet mycket bättre och kanske en rad sidovinster dyker upp. Du lägger förmodligen då ner hela din själ i arbetet och det är ju sällan fel.

Slutligen kan du börja fundera över vilken din "livsuppgift" egentligen är.

Din "livsuppgift" handlar om ett jobb eller en hobby som överensstämmer med din innersta önskan. Aktiviteten utgår då från din kärna, vad du står för och vad som triggar igång dig.

Den person som hittar ett jobb som överensstämmer med "livsuppgiften" får då mycket gratis om man säger så. Det man gör i jobbet blir då så mycket roligare och lättare. Man jobbar då definitivt inte bara för sin försörjning utan för ett betydligt högre värde.

Vi kanske alla någon gång kommit i kontakt med människor som verkligen trivs med det jobb de har. Personer som är uppslukade av sitt arbete och som verkar drivas av en osynlig kraft.

Det kan vara en svår uppgift att göra klart för sig själv vad det är som verkligen driver en och vad man brinner för. Inte blir processen enklare att genomföra under en lång arbetslöshetsperiod. Ändå är det en angelägen uppgift som många borde prova på och den är inte omöjlig.

Rätt genomförd kan ovanstående process leda till en nyorientering i livet med ett lyckat resultat och kanske ett jobb som verkligen passar dig.

Ur boken: Losing your job - discovering your purpose, Joseph de Leon, Bloomington, USA, 2003.

Klas Hägglund, 2005

Obs! Det går inte längre att lägga in kommentarer!

J07-11-05 18:35  | 
Mycket bra artikel, känner igen mig väldigt väl i hela texten. Jag är 21 år och har varit arbetslös i lite över ett år.. Som många andra har jag gett upp, mer än en gång.. Och varje gång man försöker ta tag i sin siuation är det något som får en att tappa hoppet och kraften igen.. Men någon gång ska det ju vända, och under tiden får man göra det bästa av vad man har..
Mark Naden06-10-19 13:22  | 
En bra hemsida. Tack för den!
Efter att ha fölorat mitt jobb efter en nedläggning, separation (i nöd och lust funkade inte) och bostaden som en sista spark i häcken, så står jag upp än.

Har nu varit arbetslös i över två år.
Är det verkligen aldrig för sent att ge upp? Den sista av rättigheter borde det väl vara. Kan man bli blåst på den med?
Vad hände?
Maud Dickson06-10-18 17:48  | 
Mycket bra hemsida!!!!!!!!!!! Klarar mig mentalt hyfsat som långtidsarbetslös. Inga problem att sysselsätta mig och ganska bra socialt nätverk. Och visst har jag gett upp, skyller på ålderna och den knepiga kultur jag lever i. Just nu är det ekomonin som oroar mig mest. Vet du något om ändringarna av A-kassan. Slår det på alla? Görs det skillnad på ålder och/eller att man bor ensam? Kommer du att skriva något om detta? Kan man få typ nyhetsbrev av dig?
Maria B06-01-09 12:17  | 
Ytterligare en bra artikel
susanne06-01-07 12:50  | 
Tack för alla tips. Jag kommer att bli arbetslös i juni. Att veta detta får mig att måp dåligt redan nu. Jag hade stora förhoppnin gar när jag för tre år sedan började på min nuvarande plats. Idag känner jag mig tömd på energi och utnyttjad av mina kollegor. Jag gjorde avlagda uppgifter som de andra inte ville göra. Det som var utvecklande för andra utesluts vi att göra. Vi var de som gjorde jobbet i golvet. Oss trampade man på. Min lön låg på runt 15.700 heltid. Jag har fyra års högskolestudier bakom mig. Det som retar mig mest är att ingen ville kännas vid assistenternas arbetssituation. Nu är vi uppsagda p.g.a. av för låg elevantal. Jag kommer att hamna i ekonomiska svårigheter. 80% i ersättning. Det blir lite kvar att leva av. När ska vi skaffa barn och hur kunna försörja dem? Jag fyller 40 år i år, harlevererat bra vårdarbete,men känner mig oerhört besviken just nu. Mina vänner orkar inte att ta emot. De som är högavlönade tar avstånd. Hur ska jag åka på semesterresa,när lönen är låg? Det låter som ett hån. Dessutom är jag en så kallad"...med invandrarbakgrund person...". Jag var också ung en gång. Jag jobbade och levde inte. Jag tappade bort mig själv bland krävande vårdjobb utan tack och låg lön. Jag tar tachsam emeot mogna tips.
Bengt05-12-20 20:10  | 
Intressant artikel.

 

 
Tillbaka